lördag 26 februari 2011
onsdag 23 februari 2011
måndag 21 februari 2011
Lite lakefiske
måndag 14 februari 2011
Ett annorlunda gäddpass...
För 2 veckor sen fick jag besök av John och Gustav, för ett gäddpass på isen i en av växjös många fina gäddsjöar. Efter en kort natt åkte vi ut för att hämta betesfiskarna, klockan var inte mer än 5. 90min senare kom vi fram till sjön och började slå upp "base campen".
De första timmarna var rätt kalla med -6grader, men klockan 9 kom solen långsamt fram och det blev allt behagligare där ute på sjön. Vi käkade lite frukost, jag som hälsomax hade lite hembakat bröd och ett äpple, john och gustav var mindre hälsomedvetna och hade korv med bröd:)))
Klockan var nu 10 och dagens första hugg var ett faktum...det var alltså rätt segt fiske med andra ord. Men som man kan se på bilden så njöt vi av den härliga och faktiskt ganska varma solen istället! Några timmar senare, klockan var nu 1 gav vi upp för dagen, totalt hade vi fått 4 gäddor o några till hugg, storleken ska vi inte ens snacka om! :(
Väl tillbaka vid bilen packade vi in allt och var sedan tvungna att backa, då den lilla skogsvägen var full med snö och det inte fanns någon vändningsplats...jaja, det funkar nog, så 10meter backning och sen var det stopp...i 4 timmar :) vi råkade köra av vägspåret och hamnade i en snödriva, där gustavs gamla volvo inte hittade ur igen.
Vi försökte allting och gustav strippade även en del :)))
Men till slut fick jag ringa en god vän från SG Ålmightys, Björn, som fick komma ut med sin 4*4. Han lyckades dra ut bilen klockan 6! Komm ihåg att vi slutade fiska kl 1!
Under tiden vi fick vänta var det full fest i bilen, med tomgång för lite värme, några våfflor som min fru hade backat och handboll VM på radion, haha, vilken skogsfest.
All in all en rolig men mycket tuff dag, och gäddorna lös med sin frånvaro...
/Braxmax
söndag 13 februari 2011
Gösfiske på furen
Lördagen den 12 februari var det dags för ismete på furen. Jag,John och Gustav Berg lämnade Tranås klockan tre på natten och vi mötte upp vår guide för dagen, Roberto Montero. Det var oerhört kallt så ett tag där undrade man vad man gjorde på isen. Men vi fick ut våra spön och spänningen kunde börja. Men fisket skulle snabbt visa sig vara trögt för dagen, även för de andra ute på sjön.
Men så plötsligt så sprätter en av Robertos vippa upp, och det värmde i vinterkylan. Hur kyligt som helst gör Roberto ett perfekt mothugg och dagens första för syna isen. Dagens första gös vägde 2,7 och en förhoppning om att fisket vänder. Men efter den fisken var det lugnt ett tag. Men rätt som det är så är det hugg, och även denna gång infaller hugget på Robertos spön. Precis som på första fisken så gör Roberto ett perfekt mothugg och dagens andra gös får syna isen. Lite mindre än den första, 2,40 närmare bestämt. Efter denna fisk var det lite av en huggperiod, där Gustav hade napp på ett av sina spön och han fick även en liten gös.
Men resten av dagen var lugn och fisket var inte på topp idag. Vi får tacka Roberto för den annars mycket trevliga dagen och vi vill gärna göra ett nytt försök i mars.
// Jens Gliminger
fredag 4 februari 2011
Multefiske – tips and trix, av Tobias R
Tänkte skriva av mig lite om mina erfarenheter av fiske efter tjockläppad multe. Först och främst vill jag bara påpeka att jag inte kommer tipsa om några platser här utan de i klubben som är sugna på detta fiske kan hänga med och se själva;)
Rent generellt kan man väl konstatera att det är en fördel om man letar efter dessa fiskar längs Öresund och västkusten;). Jag brukar fiska dessa fiskar med två metoder, antigen bottenmete eller med flytbröd och då helst med en så kallad carp-controler eller transparant förblyat flöte.
Riggarna jag använder är synnerligen vanliga i sina utformningar. Till bottenmete vanligt Pater Noster tackel med olika tafslängd beroende på omständigheterna och till flytbrödsmetet kör jag med cirka två meter tafslängd. Fluocarbonlina är det givna valet och jag använder diametrarna 0.18-0.23. Oftast brukar dock riggarna bli underordnade det faktum att fiskjävlarna ytterst sällan är stormförtjusta i vad man serverar som bete. Min lösning på detta ”problem” är mäskning och åter mäskning. Jag mäskar uteslutande med bröd, inga Sensas-mäsk som funkar i Frankrike, ej heller några dofttillsatser.
Detta är mina trix för att få kontakt med multen. De är väldigt tröga när de går i små stim (och då är det oftast större exemplar), men är lite lättare att locka till hugg när de rör sig i större grupper. Jag antar att storleken på stimmet och den konkurrens som uppstår gör att de triggar varandra och att de därmed blir mindre försiktiga. En sak är i alla fall säker, det krävs tålamod och försiktighet vid vattnet för att fånga dem.
Tänkte skriva av mig lite om mina erfarenheter av fiske efter tjockläppad multe. Först och främst vill jag bara påpeka att jag inte kommer tipsa om några platser här utan de i klubben som är sugna på detta fiske kan hänga med och se själva;)
Rent generellt kan man väl konstatera att det är en fördel om man letar efter dessa fiskar längs Öresund och västkusten;). Jag brukar fiska dessa fiskar med två metoder, antigen bottenmete eller med flytbröd och då helst med en så kallad carp-controler eller transparant förblyat flöte.
Riggarna jag använder är synnerligen vanliga i sina utformningar. Till bottenmete vanligt Pater Noster tackel med olika tafslängd beroende på omständigheterna och till flytbrödsmetet kör jag med cirka två meter tafslängd. Fluocarbonlina är det givna valet och jag använder diametrarna 0.18-0.23. Oftast brukar dock riggarna bli underordnade det faktum att fiskjävlarna ytterst sällan är stormförtjusta i vad man serverar som bete. Min lösning på detta ”problem” är mäskning och åter mäskning. Jag mäskar uteslutande med bröd, inga Sensas-mäsk som funkar i Frankrike, ej heller några dofttillsatser.
Exempel på rig för flytbrödsfisket. Jag använder en liten trekrok istället för enkelkrok.
Jag mäskar som sagt enbart med bröd och detta kan vara vilken form av franskbröd som helst (eller liknande). Jag gös så att jag blöter upp brödet till en slamsig massa som jag börjar grund mäska med. Efter ett tag brukar de tröga fiskarna så smått nafsa sig småbitar av detta. Då inleder jag nästa steg. Detta är att, tillsammans med min ”pappersmassa” till mäsk, skjutsa in lite bitar av exempelvis skorpan av franskbröd – detta flyter vilket gör att jag mäskar så att säga från botten och uppåt. Fisken äter oftast av brödet på botten, får smak för detta och uppmärksammar de brödbitar som börjar bli blöta och så sakteliga sjunker mot botten från ytan. De kommer då att börja äta av dessa och samtidigt upptäcka att det finns ännu mer på ytan och börjar förhoppningsvis intressera sig för dessa också.
Det är nu jag passar på att lägga ut ett flytbrödsagn i hopen av brödbitar som ligger på ytan och som multen äter av. Sedan är det bara att hoppas att de tar din bit och inte avslöjar att just den brödbiten är i maskopi med en trekrok. Börjar de inte äta av ytbrödet, utan håller sig till det bröd som sjunker mot botten så brukar jag fiska med ett Pater Noster. Jag riggar då omvänt så att sänkestafsen är längre än krokditon. Se till att tafsen inte blir för kort så att brödet blir orörligt. Brödet ska röra sig med strömmarna och vågor för att inte ”sticka ut” från de andra brödbitarna och därmed avslöjas.
Det är nu jag passar på att lägga ut ett flytbrödsagn i hopen av brödbitar som ligger på ytan och som multen äter av. Sedan är det bara att hoppas att de tar din bit och inte avslöjar att just den brödbiten är i maskopi med en trekrok. Börjar de inte äta av ytbrödet, utan håller sig till det bröd som sjunker mot botten så brukar jag fiska med ett Pater Noster. Jag riggar då omvänt så att sänkestafsen är längre än krokditon. Se till att tafsen inte blir för kort så att brödet blir orörligt. Brödet ska röra sig med strömmarna och vågor för att inte ”sticka ut” från de andra brödbitarna och därmed avslöjas.
Detta är mina trix för att få kontakt med multen. De är väldigt tröga när de går i små stim (och då är det oftast större exemplar), men är lite lättare att locka till hugg när de rör sig i större grupper. Jag antar att storleken på stimmet och den konkurrens som uppstår gör att de triggar varandra och att de därmed blir mindre försiktiga. En sak är i alla fall säker, det krävs tålamod och försiktighet vid vattnet för att fånga dem.
En 2,5 kilos multe lurad på bröd. Denna fick smaka bonk så att jag kunde smaka den.
De smakar bra men man bör nog vara restriktiv med att ta hem fisk då de utsätts för
hårt nätfiske på sina platser.
De smakar bra men man bör nog vara restriktiv med att ta hem fisk då de utsätts för
hårt nätfiske på sina platser.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)